Job 5:1 (SV1917)
Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?

Job 5:2 (SV1917)
Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.

Job 5:3 (SV1917)
Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.

Job 5:4 (SV1917)
Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.

Job 5:5 (SV1917)
Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.

Job 5:6 (SV1917)
Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;

Job 5:7 (SV1917)
nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.

Job 5:8 (SV1917)
Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,

Job 5:9 (SV1917)
åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,

Job 5:10 (SV1917)
åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,

Job 5:11 (SV1917)
när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.

Job 5:12 (SV1917)
Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;

Job 5:13 (SV1917)
han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:

Job 5:14 (SV1917)
mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.

Job 5:15 (SV1917)
Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.

Job 5:16 (SV1917)
Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.

Job 5:17 (SV1917)
Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.

Job 5:18 (SV1917)
Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.

Job 5:19 (SV1917)
Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.

Job 5:20 (SV1917)
I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.

Job 5:21 (SV1917)
När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.

Job 5:22 (SV1917)
Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;

Job 5:23 (SV1917)
ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.

Job 5:24 (SV1917)
Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.

Job 5:25 (SV1917)
Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.

Job 5:26 (SV1917)
I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.

Job 5:27 (SV1917)
Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.
Previous Chapter
« Job 4
Next Chapter
Job 6 »

Job (SV1917) Chapter Selection

SV1917 Book Selection List