Job 13:1 (SV1917)
Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.

Job 13:2 (SV1917)
Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.

Job 13:3 (SV1917)
Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.

Job 13:4 (SV1917)
Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.

Job 13:5 (SV1917)
Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.

Job 13:6 (SV1917)
Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.

Job 13:7 (SV1917)
Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?

Job 13:8 (SV1917)
Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?

Job 13:9 (SV1917)
Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?

Job 13:10 (SV1917)
Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.

Job 13:11 (SV1917)
Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.

Job 13:12 (SV1917)
Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.

Job 13:13 (SV1917)
Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.

Job 13:14 (SV1917)
Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.

Job 13:15 (SV1917)
Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.

Job 13:16 (SV1917)
Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.

Job 13:17 (SV1917)
Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.

Job 13:18 (SV1917)
Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.

Job 13:19 (SV1917)
Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.

Job 13:20 (SV1917)
Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:

Job 13:21 (SV1917)
din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.

Job 13:22 (SV1917)
Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.

Job 13:23 (SV1917)
Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.

Job 13:24 (SV1917)
Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?

Job 13:25 (SV1917)
Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?

Job 13:26 (SV1917)
Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;

Job 13:27 (SV1917)
du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.

Job 13:28 (SV1917)
Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!
Previous Chapter
« Job 12
Next Chapter
Job 14 »

Job (SV1917) Chapter Selection

SV1917 Book Selection List