Job 27:1 (SV1917)
Åter hov Job upp sin röst och kvad:

Job 27:2 (SV1917)
Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:

Job 27:3 (SV1917)
aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,

Job 27:4 (SV1917)
aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.

Job 27:5 (SV1917)
Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.

Job 27:6 (SV1917)
Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.

Job 27:7 (SV1917)
Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.

Job 27:8 (SV1917)
Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?

Job 27:9 (SV1917)
Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?

Job 27:10 (SV1917)
Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?

Job 27:11 (SV1917)
Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.

Job 27:12 (SV1917)
Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?

Job 27:13 (SV1917)
Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:

Job 27:14 (SV1917)
Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.

Job 27:15 (SV1917)
De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.

Job 27:16 (SV1917)
Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,

Job 27:17 (SV1917)
så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.

Job 27:18 (SV1917)
Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.

Job 27:19 (SV1917)
Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.

Job 27:20 (SV1917)
Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.

Job 27:21 (SV1917)
Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.

Job 27:22 (SV1917)
Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.

Job 27:23 (SV1917)
Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.
Previous Chapter
« Job 26
Next Chapter
Job 28 »

Job (SV1917) Chapter Selection

SV1917 Book Selection List