Job 17:1 (SV1917)
Min livskraft är förstörd, mina dagar slockna ut, bland gravar får jag min lott.

Job 17:2 (SV1917)
Ja, i sanning är jag omgiven av gäckeri, och avoghet får mitt öga ständigt skåda hos dessa!

Job 17:3 (SV1917)
Så ställ nu säkerhet och borgen för mig hos dig själv; vilken annan vill giva mig sitt handslag?

Job 17:4 (SV1917)
Dessas hjärtan har du ju tillslutit för förstånd, därför skall du icke låta dem triumfera.

Job 17:5 (SV1917)
Den som förråder sina vänner till plundring, på hans barn skola ögonen försmäkta.

Job 17:6 (SV1917)
Jag är satt till ett ordspråk bland folken; en man som man spottar i ansiktet är jag.

Job 17:7 (SV1917)
Därför är mitt öga skumt av grämelse, och mina lemmar äro såsom en skugga allasammans.

Job 17:8 (SV1917)
De redliga häpna över sådant, och den oskyldige uppröres av harm mot den gudlöse.

Job 17:9 (SV1917)
Men den rättfärdige håller fast vid sin väg, och den som har rena händer bemannar sig dess mer.

Job 17:10 (SV1917)
Ja, gärna mån I alla ansätta mig på nytt, jag lär ändå bland eder ej finna någon vis.

Job 17:11 (SV1917)
Mina dagar äro förlidna, sönderslitna äro mina planer, vad som var mitt hjärtas begär.

Job 17:12 (SV1917)
Men natten vill man göra till dag, ljuset skulle vara nära, nu då mörker bryter in.

Job 17:13 (SV1917)
Nej, huru jag än bidar, bliver dödsriket min boning, i mörkret skall jag bädda mitt läger;

Job 17:14 (SV1917)
till graven måste jag säga: »Du är min fader», till förruttnelsens maskar: »Min moder», »Min syster».

Job 17:15 (SV1917)
Vad bliver då av mitt hopp, ja, mitt hopp, vem får skåda det?

Job 17:16 (SV1917)
Till dödsrikets bommar far det ned, då jag nu själv går till vila i stoftet.
Previous Chapter
« Job 16
Next Chapter
Job 18 »

Job (SV1917) Chapter Selection

SV1917 Book Selection List