Psaltaren 46:1 (SV1917)
För sångmästaren; av Koras söner; till Alamót; en sång.

Psaltaren 46:2 (SV1917)
Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.

Psaltaren 46:3 (SV1917)
Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet;

Psaltaren 46:4 (SV1917)
om än dess vågor brusade och svallade, så att bergen bävade vid dess uppror. Sela.

Psaltaren 46:5 (SV1917)
En ström går fram, vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning.

Psaltaren 46:6 (SV1917)
Gud bor därinne, den vacklar icke; Gud hjälper den, när morgonen gryr.

Psaltaren 46:7 (SV1917)
Hedningarna larma, riken vackla; han låter höra sin röst, då försmälter jorden.

Psaltaren 46:8 (SV1917)
HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela.

Psaltaren 46:9 (SV1917)
Kommen och skåden HERRENS verk: gärningar som väcka häpnad gör han på jorden.

Psaltaren 46:10 (SV1917)
Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.

Psaltaren 46:11 (SV1917)
»Bliven stilla och besinnen att jag är Gud; hög varder jag bland hedningarna, hög på jorden.»
Previous Chapter
« Psaltaren 45
Next Chapter
Psaltaren 47 »

SV1917 Book Selection List