Psaltaren 41:1 (SV1917)
För sångmästaren; en psalm av David.

Psaltaren 41:2 (SV1917)
Säll är den som låter sig vårda om den arme; honom skall HERREN hjälpa på olyckans dag.

Psaltaren 41:3 (SV1917)
HERREN skall bevara honom och behålla honom vid liv, han skall prisas säll i landet. Icke skall du överlämna honom åt hans fienders vilja!

Psaltaren 41:4 (SV1917)
HERREN skall på sjukbädden stå honom bi; vid hans krankhet förvandlar du alldeles hans läger.

Psaltaren 41:5 (SV1917)
Så säger jag då: HERRE; var du mig nådig; hela du min själ, ty jag har syndat mot dig.

Psaltaren 41:6 (SV1917)
Mina fiender tala vad ont är mot mig: »När skall han dö och hans namn förgås?»

Psaltaren 41:7 (SV1917)
Kommer någon och besöker mig, så talar han falskhet; hans hjärta samlar åt honom vad ondskefullt är; sedan går han ut och talar därom.

Psaltaren 41:8 (SV1917)
De som hata mig tassla alla med varandra mot mig; de tänka ut mot mig det som är mig till skada.

Psaltaren 41:9 (SV1917)
»Ohjälplig ofärd har drabbat honom, han som ligger där skall icke mer stå upp.»

Psaltaren 41:10 (SV1917)
Ja, också min vän, som jag litade på, han som åt mitt bröd, lyfter nu mot mig sin häl.

Psaltaren 41:11 (SV1917)
Men du, HERRE, var mig nådig och upprätta mig, så vill jag vedergälla dem.

Psaltaren 41:12 (SV1917)
Att du har behag till mig, det vet jag därav att min fiende icke får jubla över mig.

Psaltaren 41:13 (SV1917)
Ty mig uppehåller du, för min ostrafflighets skull, och låter mig stå inför ditt ansikte evinnerligen. ----
Previous Chapter
« Psaltaren 40
Next Chapter
Psaltaren 42 »

SV1917 Book Selection List