Psaltaren 107:1 (SV1917)
Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.

Psaltaren 107:2 (SV1917)
Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,

Psaltaren 107:3 (SV1917)
de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.

Psaltaren 107:4 (SV1917)
De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;

Psaltaren 107:5 (SV1917)
de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.

Psaltaren 107:6 (SV1917)
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.

Psaltaren 107:7 (SV1917)
Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.

Psaltaren 107:8 (SV1917)
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,

Psaltaren 107:9 (SV1917)
att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.

Psaltaren 107:10 (SV1917)
De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,

Psaltaren 107:11 (SV1917)
därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.

Psaltaren 107:12 (SV1917)
Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.

Psaltaren 107:13 (SV1917)
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;

Psaltaren 107:14 (SV1917)
han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.

Psaltaren 107:15 (SV1917)
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,

Psaltaren 107:16 (SV1917)
att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.

Psaltaren 107:17 (SV1917)
De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;

Psaltaren 107:18 (SV1917)
deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.

Psaltaren 107:19 (SV1917)
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.

Psaltaren 107:20 (SV1917)
Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.

Psaltaren 107:21 (SV1917)
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;

Psaltaren 107:22 (SV1917)
de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.

Psaltaren 107:23 (SV1917)
De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;

Psaltaren 107:24 (SV1917)
där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.

Psaltaren 107:25 (SV1917)
Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.

Psaltaren 107:26 (SV1917)
De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.

Psaltaren 107:27 (SV1917)
De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.

Psaltaren 107:28 (SV1917)
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.

Psaltaren 107:29 (SV1917)
Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.

Psaltaren 107:30 (SV1917)
Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.

Psaltaren 107:31 (SV1917)
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;

Psaltaren 107:32 (SV1917)
de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.

Psaltaren 107:33 (SV1917)
Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,

Psaltaren 107:34 (SV1917)
bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.

Psaltaren 107:35 (SV1917)
Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.

Psaltaren 107:36 (SV1917)
Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.

Psaltaren 107:37 (SV1917)
De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.

Psaltaren 107:38 (SV1917)
Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.

Psaltaren 107:39 (SV1917)
Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,

Psaltaren 107:40 (SV1917)
men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,

Psaltaren 107:41 (SV1917)
han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.

Psaltaren 107:42 (SV1917)
De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.

Psaltaren 107:43 (SV1917)
Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.
Previous Chapter
« Psaltaren 106
Next Chapter
Psaltaren 108 »

SV1917 Book Selection List