Ordspråksboken 28:1 (SV1917)
De ogudaktiga fly, om ock ingen förföljer dem; men de rättfärdiga äro oförskräckta såsom unga lejon.

Ordspråksboken 28:2 (SV1917)
För sin överträdelses skull får ett land många herrar; men där folket har förstånd och inser vad rätt är, där bliver det beståndande.

Ordspråksboken 28:3 (SV1917)
En usel herre, som förtrycker de arma, är ett regn som förhärjar i stället för att giva bröd.

Ordspråksboken 28:4 (SV1917)
De som övergiva lagen prisa de ogudaktiga, men de som hålla lagen gå till strids mot dem.

Ordspråksboken 28:5 (SV1917)
Onda människor förstå icke vad rätt är, men de som söka HERREN, de förstå allt.

Ordspråksboken 28:6 (SV1917)
Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet rik som i vrånghet går dubbla vägar.

Ordspråksboken 28:7 (SV1917)
Den yngling är förståndig, som tager lagen i akt; men som giver sig i sällskap med slösare gör sin fader skam.

Ordspråksboken 28:8 (SV1917)
De som förökar sitt gods genom ocker och räntor, han samlar åt den som förbarmar sig över de arma.

Ordspråksboken 28:9 (SV1917)
Om någon vänder bort sitt öra och icke vill höra lagen, så är till och med hans bön en styggelse.

Ordspråksboken 28:10 (SV1917)
Den som leder de redliga vilse in på en ond väg, han faller själv i sin grop; men de ostraffliga få till sin arvedel vad gott är.

Ordspråksboken 28:11 (SV1917)
En rik man tycker sig vara vis, men en fattig man med förstånd uppdagar hurudan han är.

Ordspråksboken 28:12 (SV1917)
När de rättfärdiga triumfera, står allt härligt till; men när de ogudaktiga komma till makt, får man leta efter människor.

Ordspråksboken 28:13 (SV1917)
Den som fördöljer sina överträdelser, honom går det icke väl; men den som bekänner och övergiver dem, han får barmhärtighet.

Ordspråksboken 28:14 (SV1917)
Säll är den människa som ständigt tager sig till vara; men den som förhärdar sitt hjärta, han faller i olycka.

Ordspråksboken 28:15 (SV1917)
Lik ett rytande lejon och en glupande björn är en ogudaktig furste över ett fattigt folk.

Ordspråksboken 28:16 (SV1917)
Du furste utan förstånd, du som övar mycket våld, att den som hatar orätt vinning, han skall länge leva.

Ordspråksboken 28:17 (SV1917)
En människa som tryckes av blodskuld bliver en flykting ända till sin grav, och ingen må hjälpa en sådan.

Ordspråksboken 28:18 (SV1917)
Den som vandrar ostraffligt, han bliver frälst; men den som i vrånghet går dubbla vägar, han faller på en av dem.

Ordspråksboken 28:19 (SV1917)
Den som brukar sin åker får bröd till fyllest; men den som far efter fåfängliga ting får fattigdom till fyllest.

Ordspråksboken 28:20 (SV1917)
En redlig man får mycken välsignelse; men den som fikar efter att varda rik, kan bliver icke ostraffad.

Ordspråksboken 28:21 (SV1917)
Att hava anseende till personen är icke tillbörligt; men för ett stycke bröd gör sig mången till överträdare.

Ordspråksboken 28:22 (SV1917)
Den missunnsamme ävlas efter ägodelar och förstår icke att brist skall komma över honom.

Ordspråksboken 28:23 (SV1917)
Den som tillrättavisar en avfälling skall vinna ynnest, mer än den som gör sin tunga hal.

Ordspråksboken 28:24 (SV1917)
Den som plundrar sin fader eller sin moder och säger: »Det är ingen synd», han är stallbroder till rövaren.

Ordspråksboken 28:25 (SV1917)
Den som är lysten efter vinning uppväcker träta; men den som förtröstar på HERREN varder rikligen mättad.

Ordspråksboken 28:26 (SV1917)
Den som förlitar sig på sitt förstånd, han är en dåre; men den som vandrar i vishet, han bliver hulpen.

Ordspråksboken 28:27 (SV1917)
Den som giver åt den fattige, honom skall intet fattas; men den som tillsluter sina ögon drabbas av mycken förbannelse.

Ordspråksboken 28:28 (SV1917)
När de ogudaktiga komma till makt, gömma sig människorna; men när de förgås, växa de rättfärdiga till.
Previous Chapter
« Ordspråksboken 27
Next Chapter
Ordspråksboken 29 »

Ordspråksboken (SV1917) Chapter Selection

SV1917 Book Selection List