Ordspråksboken 12 | SV1917 Bible Study

Ordspråksboken 12:1 (SV1917)
Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.

Ordspråksboken 12:2 (SV1917)
Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.

Ordspråksboken 12:3 (SV1917)
Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.

Ordspråksboken 12:4 (SV1917)
En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.

Ordspråksboken 12:5 (SV1917)
De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.

Ordspråksboken 12:6 (SV1917)
De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.

Ordspråksboken 12:7 (SV1917)
De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.

Ordspråksboken 12:8 (SV1917)
I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.

Ordspråksboken 12:9 (SV1917)
Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.

Ordspråksboken 12:10 (SV1917)
Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.

Ordspråksboken 12:11 (SV1917)
Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.

Ordspråksboken 12:12 (SV1917)
Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.

Ordspråksboken 12:13 (SV1917)
Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden

Ordspråksboken 12:14 (SV1917)
Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.

Ordspråksboken 12:15 (SV1917)
Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.

Ordspråksboken 12:16 (SV1917)
Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam

Ordspråksboken 12:17 (SV1917)
Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.

Ordspråksboken 12:18 (SV1917)
Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.

Ordspråksboken 12:19 (SV1917)
Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.

Ordspråksboken 12:20 (SV1917)
De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.

Ordspråksboken 12:21 (SV1917)
Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.

Ordspråksboken 12:22 (SV1917)
En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.

Ordspråksboken 12:23 (SV1917)
En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.

Ordspråksboken 12:24 (SV1917)
De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.

Ordspråksboken 12:25 (SV1917)
Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.

Ordspråksboken 12:26 (SV1917)
Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.

Ordspråksboken 12:27 (SV1917)
Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.

Ordspråksboken 12:28 (SV1917)
På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.

Previous Chapter
« Ordspråksboken 11

Next Chapter
Ordspråksboken 13 »

Ordspråksboken (SV1917) Chapter Selection

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31

SV1917 Book Selection List

View full list of SV1917 Bible Books and Chapters