Ordspråksboken 13:1 (SV1917)
En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.

Ordspråksboken 13:2 (SV1917)
Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.

Ordspråksboken 13:3 (SV1917)
Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka

Ordspråksboken 13:4 (SV1917)
Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.

Ordspråksboken 13:5 (SV1917)
Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.

Ordspråksboken 13:6 (SV1917)
Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.

Ordspråksboken 13:7 (SV1917)
Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.

Ordspråksboken 13:8 (SV1917)
Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något

Ordspråksboken 13:9 (SV1917)
De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.

Ordspråksboken 13:10 (SV1917)
Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.

Ordspråksboken 13:11 (SV1917)
Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.

Ordspråksboken 13:12 (SV1917)
Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.

Ordspråksboken 13:13 (SV1917)
Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.

Ordspråksboken 13:14 (SV1917)
Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.

Ordspråksboken 13:15 (SV1917)
Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.

Ordspråksboken 13:16 (SV1917)
Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.

Ordspråksboken 13:17 (SV1917)
En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.

Ordspråksboken 13:18 (SV1917)
Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.

Ordspråksboken 13:19 (SV1917)
Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.

Ordspråksboken 13:20 (SV1917)
Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.

Ordspråksboken 13:21 (SV1917)
Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.

Ordspråksboken 13:22 (SV1917)
Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.

Ordspråksboken 13:23 (SV1917)
De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.

Ordspråksboken 13:24 (SV1917)
Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.

Ordspråksboken 13:25 (SV1917)
Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.
Previous Chapter
« Ordspråksboken 12
Next Chapter
Ordspråksboken 14 »

Ordspråksboken (SV1917) Chapter Selection

SV1917 Book Selection List