Ordspråksboken 20:1 (SV1917)
En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav.

Ordspråksboken 20:2 (SV1917)
Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv.

Ordspråksboken 20:3 (SV1917)
Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid.

Ordspråksboken 20:4 (SV1917)
När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt.

Ordspråksboken 20:5 (SV1917)
Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.

Ordspråksboken 20:6 (SV1917)
Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på?

Ordspråksboken 20:7 (SV1917)
Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom.

Ordspråksboken 20:8 (SV1917)
En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är.

Ordspråksboken 20:9 (SV1917)
Vem kan säga: »Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd»?

Ordspråksboken 20:10 (SV1917)
Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN.

Ordspråksboken 20:11 (SV1917)
Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig.

Ordspråksboken 20:12 (SV1917)
Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort.

Ordspråksboken 20:13 (SV1917)
Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest.

Ordspråksboken 20:14 (SV1917)
»Uselt, uselt», säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp.

Ordspråksboken 20:15 (SV1917)
Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd.

Ordspråksboken 20:16 (SV1917)
Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull.

Ordspråksboken 20:17 (SV1917)
Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar.

Ordspråksboken 20:18 (SV1917)
Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig.

Ordspråksboken 20:19 (SV1917)
Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag.

Ordspråksboken 20:20 (SV1917)
Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret.

Ordspråksboken 20:21 (SV1917)
Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat.

Ordspråksboken 20:22 (SV1917)
Säg icke: »Jag vill vedergälla ont med ont»; förbida HERREN, han skall hjälpa dig.

Ordspråksboken 20:23 (SV1917)
Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott.

Ordspråksboken 20:24 (SV1917)
Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg.

Ordspråksboken 20:25 (SV1917)
Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda.

Ordspråksboken 20:26 (SV1917)
En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem.

Ordspråksboken 20:27 (SV1917)
Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen.

Ordspråksboken 20:28 (SV1917)
Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron.

Ordspråksboken 20:29 (SV1917)
De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår.

Ordspråksboken 20:30 (SV1917)
Sår som svida rena från ondska, ja, tuktan renar hjärtats innandömen.
Previous Chapter
« Ordspråksboken 19
Next Chapter
Ordspråksboken 21 »

Ordspråksboken (SV1917) Chapter Selection

SV1917 Book Selection List