Ordspråksboken 18:1 (SV1917)
Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.

Ordspråksboken 18:2 (SV1917)
Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.

Ordspråksboken 18:3 (SV1917)
Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.

Ordspråksboken 18:4 (SV1917)
Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.

Ordspråksboken 18:5 (SV1917)
Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.

Ordspråksboken 18:6 (SV1917)
Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.

Ordspråksboken 18:7 (SV1917)
Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.

Ordspråksboken 18:8 (SV1917)
Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.

Ordspråksboken 18:9 (SV1917)
Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.

Ordspråksboken 18:10 (SV1917)
HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.

Ordspråksboken 18:11 (SV1917)
Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.

Ordspråksboken 18:12 (SV1917)
Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.

Ordspråksboken 18:13 (SV1917)
Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.

Ordspråksboken 18:14 (SV1917)
Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?

Ordspråksboken 18:15 (SV1917)
Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.

Ordspråksboken 18:16 (SV1917)
Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.

Ordspråksboken 18:17 (SV1917)
Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.

Ordspråksboken 18:18 (SV1917)
Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.

Ordspråksboken 18:19 (SV1917)
En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.

Ordspråksboken 18:20 (SV1917)
Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.

Ordspråksboken 18:21 (SV1917)
Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.

Ordspråksboken 18:22 (SV1917)
Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.

Ordspråksboken 18:23 (SV1917)
Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.

Ordspråksboken 18:24 (SV1917)
Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
Previous Chapter
« Ordspråksboken 17
Next Chapter
Ordspråksboken 19 »

Ordspråksboken (SV1917) Chapter Selection

SV1917 Book Selection List