Predikaren 10:1 (SV1917)
Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.

Predikaren 10:2 (SV1917)
Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.

Predikaren 10:3 (SV1917)
Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.

Predikaren 10:4 (SV1917)
Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.

Predikaren 10:5 (SV1917)
Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:

Predikaren 10:6 (SV1917)
att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.

Predikaren 10:7 (SV1917)
Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.

Predikaren 10:8 (SV1917)
Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.

Predikaren 10:9 (SV1917)
Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.

Predikaren 10:10 (SV1917)
Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.

Predikaren 10:11 (SV1917)
Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.

Predikaren 10:12 (SV1917)
Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.

Predikaren 10:13 (SV1917)
Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.

Predikaren 10:14 (SV1917)
Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?

Predikaren 10:15 (SV1917)
Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.

Predikaren 10:16 (SV1917)
Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!

Predikaren 10:17 (SV1917)
Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!

Predikaren 10:18 (SV1917)
Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.

Predikaren 10:19 (SV1917)
Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.

Predikaren 10:20 (SV1917)
Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.
Previous Chapter
« Predikaren 9
Next Chapter
Predikaren 11 »

Predikaren (SV1917) Chapter Selection

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

SV1917 Book Selection List