Jakobsbrevet 1 | SV1917 Bible Study

Jakobsbrevet 1:1 (SV1917)
Jakob, Guds och Herrens, Jesu Kristi, tjänare, hälsar de tolv stammar som bo kringspridda bland folken.

Jakobsbrevet 1:2 (SV1917)
Mina bröder, hållen det för idel glädje, när I kommen i allahanda frestelser,

Jakobsbrevet 1:3 (SV1917)
och veten, att om eder tro håller provet, så verkar detta ståndaktighet.

Jakobsbrevet 1:4 (SV1917)
Och låten ståndaktigheten hava med sig fullkomlighet i gärning, så att I ären fullkomliga, utan fel och utan brist i något stycke.

Jakobsbrevet 1:5 (SV1917)
Men om någon av eder brister i vishet, så må han utbedja sig sådan från Gud, som giver åt alla villigt och utan hårda ord, och den skall bliva honom given.

Jakobsbrevet 1:6 (SV1917)
Men han bedje i tro, utan att tvivla; ty den som tvivlar är lik havets våg, som drives omkring av vinden och kastas hit och dit.

Jakobsbrevet 1:7 (SV1917)
En sådan människa må icke tänka att hon skall få något från Herren --

Jakobsbrevet 1:8 (SV1917)
en människa med delad håg, en som går ostadigt fram på alla sina vägar.

Jakobsbrevet 1:9 (SV1917)
Den broder som lever i ringhet berömme sig av sin höghet.

Jakobsbrevet 1:10 (SV1917)
Den åter som är rik berömme sig av sin ringhet, ty såsom gräsets blomster skall han förgås.

Jakobsbrevet 1:11 (SV1917)
Solen går upp med sin brännande hetta och förtorkar gräset, och dess blomster faller av, och dess fägring förgår; så skall ock den rike förvissna mitt i sin ävlan.

Jakobsbrevet 1:12 (SV1917)
Salig är den man som är ståndaktig i frestelsen; ty när han har bestått sitt prov, skall han få livets krona, vilken Gud har lovat åt dem som älska honom.

Jakobsbrevet 1:13 (SV1917)
Ingen säge, när han bliver frestad, att det är från Gud som hans frestelse kommer; ty såsom Gud icke kan frestas av något ont, så frestar han icke heller någon.

Jakobsbrevet 1:14 (SV1917)
Nej, närhelst någon frestas, så är det av sin egen begärelse som han drages och lockas.

Jakobsbrevet 1:15 (SV1917)
Sedan, när begärelsen har blivit havande, föder hon synd, och när synden har blivit fullmogen, framföder hon död.

Jakobsbrevet 1:16 (SV1917)
Faren icke vilse, mina älskade bröder.

Jakobsbrevet 1:17 (SV1917)
Idel goda gåvor och idel fullkomliga skänker komma ned ovanifrån, från himlaljusens Fader, hos vilken ingen förändring äger rum och ingen växling av ljus och mörker.

Jakobsbrevet 1:18 (SV1917)
Efter sitt eget beslut födde han oss till liv genom sanningens ord, för att vi skulle vara en förstling av de varelser han har skapat.

Jakobsbrevet 1:19 (SV1917)
Det veten I, mina älskade bröder. Men var människa vare snar till att höra och sen till att tala och sen till vrede.

Jakobsbrevet 1:20 (SV1917)
Ty en mans vrede kommer icke åstad vad rätt är inför Gud.

Jakobsbrevet 1:21 (SV1917)
Skaffen därför bort all orenhet och all ondska som finnes kvar, och mottagen med saktmod det ord som är plantat i eder, och som kan frälsa edra själar.

Jakobsbrevet 1:22 (SV1917)
Men varen ordets görare, och icke allenast dess hörare, eljest bedragen I eder själva.

Jakobsbrevet 1:23 (SV1917)
Ty om någon är ordets hörare, men icke dess görare, så är han lik en man som betraktar sitt ansikte i en spegel:

Jakobsbrevet 1:24 (SV1917)
när han har betraktat sig däri, går han sin väg och förgäter strax hurudan han var.

Jakobsbrevet 1:25 (SV1917)
Men den som skådar in i den fullkomliga lagen, frihetens lag, och förbliver därvid och icke är en glömsk hörare, utan en verklig görare, han varder salig i sin gärning.

Jakobsbrevet 1:26 (SV1917)
Om någon menar sig tjäna Gud och icke tyglar sin tunga, utan bedrager sitt hjärta, så är hans gudstjänst intet värd.

Jakobsbrevet 1:27 (SV1917)
En gudstjänst, som är ren och obesmittad inför Gud och Fadern, är det att vårda sig om fader- och moderlösa barn och änkor i deras bedrövelse, och att hålla sig obefläckad av världen.

Previous Chapter
« Hebreerbrevet 13

Next Chapter
Jakobsbrevet 2 »

Jakobsbrevet (SV1917) Chapter Selection

1 2 3 4 5

SV1917 Book Selection List

View full list of SV1917 Bible Books and Chapters