Esra 10:1 (SV1917)
Då nu Esra så bad och bekände, där han låg gråtande framför Guds hus, församlade sig till honom av Israel en mycket stor skara, män, kvinnor och barn; ty också folket grät bitterligen.

Esra 10:2 (SV1917)
Och Sekanja, Jehiels son, av Ulams barn, tog till orda och sade till Esra: »Ja, vi hava varit otrogna mot vår Gud, i det att vi hava tagit till oss främmande kvinnor från de andra folken här i landet. Dock finnes ännu hopp för Israel.

Esra 10:3 (SV1917)
Så låt oss nu sluta ett förbund med vår Gud, att vi, i kraft av Herrens rådslut och de mäns som frukta för vår Guds bud, vilja avlägsna ifrån oss alla sådana kvinnor jämte deras barn; så bör ju ske efter lagen.

Esra 10:4 (SV1917)
Stå upp, ty dig åligger denna sak, och vi vilja vara med dig. Var frimodig och grip verket an.»

Esra 10:5 (SV1917)
Då stod Esra upp och tog en ed av de översta bland prästerna, leviterna och hela Israel, att de skulle göra såsom det var sagt; och de gingo eden.

Esra 10:6 (SV1917)
Och Esra stod upp från platsen framför Guds hus och gick in i Johanans, Eljasibs sons, tempelkammare. Och när han hade kommit dit, kunde han varken äta eller dricka; så sörjde han över den otrohet som de återkomna fångarna hade begått.

Esra 10:7 (SV1917)
Och man lät utropa i Juda och Jerusalem, bland alla dem som hade återkommit ifrån fångenskapen, att de skulle församla sig i Jerusalem;

Esra 10:8 (SV1917)
och vilken som icke komme till den tredje dagen därefter, i enlighet med furstarnas och de äldstes beslut, hans hela egendom skulle givas till spillo, och han själv skulle avskiljas från de återkomna fångarnas församling.

Esra 10:9 (SV1917)
Så församlade sig då alla Judas och Benjamins män i Jerusalem till den tredje dagen, det är på tjugonde dagen i nionde månaden; och allt folket stannade på den öppna platsen vid Guds hus, skälvande både på grund av den sak som förelåg och på grund av det starka regnet.

Esra 10:10 (SV1917)
Och prästen Esra stod upp och sade till dem: »I haven varit otrogna, i det att I haven tagit till eder främmande kvinnor och därigenom ökat Israels skuld.

Esra 10:11 (SV1917)
Men bekännen det nu, HERREN, edra fäders Gud, till pris, och gören hans vilja: skiljen eder från de andra folken här i landet och från de främmande kvinnorna.»

Esra 10:12 (SV1917)
Då svarade hela församlingen och sade med hög röst: »Såsom du har sagt, så tillkommer det oss att göra.

Esra 10:13 (SV1917)
Men folket är talrikt, och regntiden är nu inne, och man kan icke stå härute; detta ärende kan ej heller avslutas på en dag eller två, ty vi hava mycket förbrutit oss härutinnan.

Esra 10:14 (SV1917)
Må därför våra furstar stå redo för hela församlingen, och må alla i våra städer, som hava tagit till sig främmande kvinnor, infinna sig på bestämda tider, och med dem de äldste i var stad och domarna där, till dess att vi hava avvänt ifrån oss vår Guds vredes glöd i denna sak.»

Esra 10:15 (SV1917)
Allenast Jonatan, Asaels son, och Jaseja, Tikvas son, trädde upp häremot, och Mesullam jämte leviten Sabbetai understödde dem.

Esra 10:16 (SV1917)
Men de som hade återkommit ifrån fångenskapen gjorde såsom det var sagt. Och man utsåg prästen Esra och några av huvudmännen för familjerna, efter de särskilda familjerna, alla namngivna; och på första dagen i tionde månaden satte de sig att rannsaka härom.

Esra 10:17 (SV1917)
Och till första dagen i första månaden hade de avslutat rannsakningen om allt som angick de män vilka hade tagit till sig främmande kvinnor.

Esra 10:18 (SV1917)
Bland prästernas söner befunnos följande hava tagit till sig främmande kvinnor: Av Jesuas, Josadaks sons, barn och hans bröder: Maaseja, Elieser, Jarib och Gedalja,

Esra 10:19 (SV1917)
vilka nu gåvo sin hand därpå att de skulle avlägsna ifrån sig sina kvinnor; och de skulle frambära en vädur såsom skuldoffer för den skuld de hade ådragit sig;

Esra 10:20 (SV1917)
av Immers barn: Hanani och Sebadja;

Esra 10:21 (SV1917)
av Harims barn: Maaseja, Elia, Semaja, Jehiel och Ussia;

Esra 10:22 (SV1917)
av Pashurs barn: Eljoenai, Maaseja, Ismael, Netanel, Josabad och Eleasa.

Esra 10:23 (SV1917)
Av leviterna: Josabad, Simei och Kelaja, som ock hette Kelita, Petaja, Juda och Elieser;

Esra 10:24 (SV1917)
av sångarna: Eljasib; av dörrvaktarna: Sallum, Telem och Uri.

Esra 10:25 (SV1917)
Av det övriga Israel: av Pareos' barn: Ramja, Issia, Malkia Mijamin, Eleasar, Malkia och Benaja;

Esra 10:26 (SV1917)
av Elams barn: Mattanja, Sakarja, Jehiel, Abdi, Jeremot och Elia;

Esra 10:27 (SV1917)
av Sattus barn: Eljoenai, Eljasib, Mattanja, Jeremot, Sabad och Asisa;

Esra 10:28 (SV1917)
av Bebais barn: Johanan, Hananja, Sabbai, Atlai;

Esra 10:29 (SV1917)
av Banis barn: Mesullam, Malluk, Adaja, Jasub, Seal och Jeremot;

Esra 10:30 (SV1917)
av Pahat-Moabs barn: Adna och Kelal, Benaja, Maaseja, Mattanja, Besalel, Binnui och Manasse;

Esra 10:31 (SV1917)
vidare Harims barn: Elieser, Issia, Malkia, Semaja, Simeon,

Esra 10:32 (SV1917)
Benjamin, Malluk, Semarja;

Esra 10:33 (SV1917)
av Hasums barn: Mattenai, Mattatta, Sabad, Elifelet, Jeremai, Manasse, Simei;

Esra 10:34 (SV1917)
av Banis barn: Maadai, Amram och Uel,

Esra 10:35 (SV1917)
Benaja, Bedeja, Keluhi,

Esra 10:36 (SV1917)
Vanja, Meremot, Eljasib,

Esra 10:37 (SV1917)
Mattanja, Mattenai och Jaasu,

Esra 10:38 (SV1917)
vidare Bani, Binnui, Simei,

Esra 10:39 (SV1917)
vidare Selemja, Natan och Adaja,

Esra 10:40 (SV1917)
Maknaddebai, Sasai, Sarai,

Esra 10:41 (SV1917)
Asarel, Selemja, Semarja,

Esra 10:42 (SV1917)
Sallum, Amarja, Josef;

Esra 10:43 (SV1917)
av Nebos barn: Jegiel, Mattitja, Sabad, Sebina, Jaddu, Joel och Benaja.

Esra 10:44 (SV1917)
Alla dessa hade tagit främmande kvinnor till hustrur; och bland dessa funnos kvinnor som hade fött barn.