2 Petrusbrevet 1:1 (SV1917)
Simon Petrus, Jesu Kristi tjänare och apostel, hälsar dem som i och genom vår Guds och Frälsarens, Jesu Kristi, rättfärdighet hava fått sig beskärd en lika dyrbar tro som vi.

2 Petrusbrevet 1:2 (SV1917)
Nåd och frid föröke sig hos eder, i kunskap om Gud och vår Herre Jesus Kristus.

2 Petrusbrevet 1:3 (SV1917)
Allt det som leder till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss, genom kunskapen om honom som har kallat oss medelst sin härlighet och underkraft.

2 Petrusbrevet 1:4 (SV1917)
Genom dem har han ock skänkt oss sina dyrbara och mycket stora löften, för att I skolen, i kraft av dem, bliva delaktiga av gudomlig natur och undkomma den förgängelse som i följd av den onda begärelsen råder i världen.

2 Petrusbrevet 1:5 (SV1917)
Vinnläggen eder just därför på allt sätt om att i eder tro bevisa dygd, i dygden kunskap,

2 Petrusbrevet 1:6 (SV1917)
i kunskapen återhållsamhet, i återhållsamheten ståndaktighet, i ståndaktigheten gudsfruktan,

2 Petrusbrevet 1:7 (SV1917)
i gudsfruktan broderlig kärlek, i den broderliga kärleken allmännelig kärlek.

2 Petrusbrevet 1:8 (SV1917)
Ty om detta finnes hos eder och mer och mer förökas, så tillstädjer det eder icke att vara overksamma eller utan frukt i fråga om kunskapen om vår Herre Jesus Kristus.

2 Petrusbrevet 1:9 (SV1917)
Den åter som icke har detta, han är blind och kan icke se; han har förgätit att han har blivit renad från sina förra synder,

2 Petrusbrevet 1:10 (SV1917)
Vinnläggen eder därför, mina bröder, så mycket mer om att göra eder kallelse och utkorelse fast. Ty om I det gören, skolen I aldrig någonsin komma på fall.

2 Petrusbrevet 1:11 (SV1917)
Så skall inträdet i vår Herres och Frälsares, Jesu Kristi, eviga rike förlänas eder i rikligt mått.

2 Petrusbrevet 1:12 (SV1917)
Därför kommer jag alltid att påminna eder om detta, fastän I visserligen redan kännen det och ären befästa i den sanning som har kommit till eder.

2 Petrusbrevet 1:13 (SV1917)
Och jag håller det för rätt och tillbörligt, att så länge jag ännu är i denna kroppshydda, genom mina påminnelser väcka eder.

2 Petrusbrevet 1:14 (SV1917)
Ty jag vet att jag snart skall lämna min kroppshydda; detta har vår Herre Jesus Kristus givit till känna för mig.

2 Petrusbrevet 1:15 (SV1917)
Men jag vill härmed sörja för, att I också efter min bortgång städse kunnen draga eder detta till minnes.

2 Petrusbrevet 1:16 (SV1917)
Ty det var icke några slugt uttänkta fabler vi följde, när vi kungjorde för eder vår Herres, Jesu Kristi, makt och hans tillkommelse utan vi hade själva skådat hans härlighet.

2 Petrusbrevet 1:17 (SV1917)
Ty han fick ifrån Gud, fadern, ära och pris, när från det högsta Majestätet en röst kom till honom och sade: »Denne är min älskade Son, i vilken jag har funnit behag.»

2 Petrusbrevet 1:18 (SV1917)
Den rösten hörde vi själva komma från himmelen, när vi voro med honom på det heliga berget.

2 Petrusbrevet 1:19 (SV1917)
Så mycket fastare står nu också för oss det profetiska ordet; och I gören väl, om I akten därpå, såsom på ett ljus som lyser i en dyster vildmark, till dess att dagen gryr, och morgonstjärnan går upp i edra hjärtan.

2 Petrusbrevet 1:20 (SV1917)
Men det mån I framför allt veta, att ingen profetia i något skriftens ord kan av någon människas egen kraft utläggas.

2 Petrusbrevet 1:21 (SV1917)
Ty ingen profetia har någonsin framkommit av en människas vilja, utan därigenom att människor, drivna av den helige Ande, talade vad som gavs dem från Gud.